Uppstarten

Hur jobbar man med ÄDK?

Henrik Hansson från Göteborgs universitet, vår handledare fick chansen att besvara den frågan på en föreläsning i Järfälla. Våra kollegor och andra ÄDK-are i Stockholms län var med. Det kom upp många tankar och funderingar och en hel del frågor också. Vår första träff fick vi ägna åt de frågorna och planera vilka tider vi ska träffas.

Det finns en given arbetsgång i ÄDK och under den första terminen ska vi gå igenom alla momenten och lära oss dem. Vi två handledare ska vara diskussionsledare för kollegorna och det ska vi försöka sköta på bästa sätt. Arbetet ska gå långsamt nu i början av processen och vi ska  dokumentera arbetet.

Första träffen

Kollegiet bestämde sig för att börja jobba med ÄDK i matematikämnet. Första utmaningen för oss var att välja ut ett lärandemål. Det finns många att välja på i Lgr 11 och helst skulle det passa alla årskurser som är med, från förskoleklass till årskurs 3. Var kan vi hitta bra lärandemål? Står det i det centrala innehållet eller står det bland kunskapskraven? I det centrala innehållet i matematik, under taluppfattning står något som fångar vår uppmärksamhet . ” Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning” ( Lgr 11, sid. 63). Efter en kort diskussion kom vi överens om att välja det lärandemålet. Det kan passa för alla våra klasser tror vi.

Nästa uppgift för oss var att titta på lärandemålets innehållsstruktur. Vi använder oss av stödfrågor för att hitta lärandemålets aspekter.

  • Vilka aspekter finns det som eleverna måste kunna för att nå lärandemålet?
  • Vad är det man kan när man kan lärandemålet?

Dags för lite ”brainstorm” för att hitta lärandemålets aspekter. Vi antecknade för fullt och hittade många olika aspekter. Vi pratade om hur vi brukar gå till väga när vi undervisar och vilka övningar vi känner till. Det är många aspekter som berör varandra och hör ihop. Så här såg innehållsstrukturen ut:

lärandemål 1

Nästa gång ska vi fortsätta  att diskutera vilka missuppfattningar eleverna kan tänkas ha och vilka aspekter som är svåra att lära sig. Det kommer att ligga till grund för en förtest som hjälper oss att ta reda på vilka aspekter som eleverna redan behärskar och vilka som är ”kritiska aspekter” det vill säga de aspekter som eleverna ännu inte lyckats urskilja.

 


Att utveckla undervisningen – hur då?

Under våra år som grundskollärare har vi sökt och försökt utveckla modeller för att studera vilket lärande som sker utifrån vår undervisning. Genom Lgr 11 kom fokus att handla om att utveckla elevers förmågor. Vi läser om The big five, Bedömning för lärande och Learning studies. Men hur får vi en undervisning som fokuserar på och utgår från elevers lärande? Hur får vi syn på elevernas lärande och hur formar vi undervisningen utifrån det vi då får reda på? Vilka teoretiska modeller har vi att luta oss mot och hur förstår vi dessa?

Att arbeta i ett  Ämnesdidaktiskt kollegium innebär att vi tillsammans i kollegiet utforskar, utvärderar och utvecklar undervisningen utifrån elevers lärande. Vi utgår från Lärandemål som är valda utifrån kursplanerna i Lgr11. Man kan se Ämnesdidaktiskt kollegium som en utveckling av Learning study, då vi har en teoretisk förankring i Variationsteorin.  Skillnaden mellan att arbeta med Learning study och att arbeta i Ämnesdidaktiskt kollegium (ÄDK) är att Learning study är ett projekt med en tydlig start och slutpunkt medan ÄDK är en ständigt pågående process med en tydlig arbetsgång. Den är ett arbetsredskap för att planera, genomföra och utvärdera undervisningen kollegialt.  Ämnesdidaktiskt kollegium kan också ses som en variant på det som i Kina kallas Teachers’ Research Group.

Under hösten 2015 har vi genomfört några projekt för att lära oss arbetsgången och för att få igång processen. Här i bloggen kommer ni få följa våra första trevande försök.